Spännande mönster mellan framgångsrika organisationer

 

Det finns en likhet mellan de riktigt framgångsrika organisationerna kring hur de tänker, agerar, kommunicerar och inspirerar, och som skapar stor nyfikenhet, intresse och efterfrågan hos kunder, målgrupper och samarbetspartners, och många gånger vilja hos människor utanför organisationen att själva vara med och bidra.

En inledande fråga som vi i Rörelse & Utveckling nästan alltid aktualiserar när vi möter chefer, ledningsgrupper eller arbetslag kring utveckling av deras verksamhet, mål, strategier eller arbetsformer, är frågan ”varför”. Den handlar om grunden för deras arbete. Varför bedriver de sin verksamhet? Vad är det bakomliggande syftet och idén med organisationen eller företaget, framförallt ur ett långsiktigt och övergripande perspektiv?

Den gyllene cirkeln (urklipp horisontell).jpg
 

Många organisationer och företag beskriver ofta vad de ägnar sig åt – dvs. vad de producerar, erbjuder eller utför. T ex:

  • ”Vi säljer kommunikationsutrustning”
  • ”Vi erbjuder heltäckande försäkringslösningar”
  • ”Vi arrangerar konserter”
  • ”Vi jobbar med utsatta barn”
  • ”Vi bedriver påverkansarbete”

Fokus ligger på ”vad” i tron att det är just det som målgruppen och omgivningen vill veta, och som i sin tur skapar nyfikenhet, intresse eller efterfrågan. Även om man beskriver mer övergripande syften i t ex informationsmaterial och interna styrdokument. Samma fokus dominerar inte sällan också de interna samtalen och utvecklingsprocesserna.

Men det finns ett intressant mönster mellan de riktigt framgångsrika organisationerna kring hur de tänker, agerar, kommunicerar och inspirerar, och det är deras tydliga fokus på varför. Dessa organisationer, med dess ledare och medarbetare, återkommer hela tiden till den långsiktiga skillnad man vill göra för människor och för världen, och till den bärande idén med att organisationen eller företaget överhuvudtaget existerar.

Detta mönster är något som Simon Sinek, författare, inspiratör och marknadsförare har uppmärksammat och bland annat skrivit om i sin bok Start With Why (Penguin UK, 2011). Han säger att dessa organisationer blir framgångsrika bland annat eftersom svaret på frågan ”varför” attraherar människor betydligt mycket mer än svaret på ”vad”, och att vi gärna följer dem som visar vad de verkligen brinner för. Inte minst när det gäller mer långsiktiga och högre syften än att få oss att köpa eller använda deras tjänster eller produkter, eller att bli t ex månadsgivare, prenumeranter eller medlemmar. Det är med fokus på kärnan bakom vårt arbete som vi bidrar till nyfikenhet och intresse hos andra, och som en följd av det – men först då – eventuell efterfrågan av de konkreta lösningar eller tjänster som vi erbjuder. Budskapet från dem som främst kommunicerar sitt ”vad” drunknar lätt i den sjö av information och erbjudanden som dagligen sköljer över oss människor från en mängd olika aktörer och leverantörer. Dessutom mättar en tjänst, en produkt eller ett erbjudande oftast relativt kortsiktiga behov hos oss, medan de som har ett mer övergripande syfte med sin verksamhet skapar ett mer fördjupat och långsiktigt intresse.

Sinek har sammanfattat dessa erfarenheter i en mycket enkel modell som han kallar ”Den gyllne cirkeln”. I centrum, och allra viktigast, finns just frågan ”varför” – det grundläggande syftet och idén bakom en organisations existens. På nästa nivå finns ”hur” som omfattar de långsiktiga vägval eller lösningar organisationen skapat för att förverkliga sitt syfte och sin idé. Längst ut, och betydligt mer nedtonat finns frågan ”vad” – de tjänster eller produkter man tar fram, eller den verksamhet man bedriver, som en konkretisering av ”varför” och ”hur”. ”Vad” är något som man hela tiden kan förändra och utveckla, medan ”varför” är den stabila plattform och idé som man alltid utgår ifrån.

De flesta av oss är förstås medvetna om vad vi gör, oavsett om det handlar om uppgifter vi utför eller saker vi ägnar oss åt i vår arbete eller i våra privata liv. Men vi tänker kanske inte alltid på varför ur ett mer övergripande perspektiv, särskilt om vi ägnat oss åt samma uppgift under en längre tid. Då är det lätt att vi med tiden tappar bort horisonten – syftet med det vi gör. Så kan det bli även inom en organisation. Det resulterar ofta till att vi tänker och kommunicerar ”utifrån och in” i Sineks modell. I första hand på det vi gör (vad), därefter det unika eller speciella med dessa lösningar (hur), och till sist vilken nytta det skall leda till (varför). De som däremot kommunicerar ”inifrån och ut” har mycket bättre förutsättningar att engagera och inspirera, och att skapa ett mer långsiktigt fokus och intresse för den verksamhet man bedriver. Både inom organisationen och utåt:

  • Vi vill medverka till att människor… (varför)
  • För att det skall vara möjligt tror vi att… (hur)
  • Vårt konkreta bidrag till detta är… (vad)

När människor ser vad vi verkligen tror på vill många av dem själva vara en del av det, säger Sinek. Inte minst de som tror på ett slags högre syfte med mänskligheten, och som ser och hoppas på en bättre värld. När vi attraherar dem övertar de ofta vår övertygelse och gör den till sin. Detta är inte psykologi, snarare biologi säger Sinek vidare. Våra hjärnor är uppbyggd på samma sätt:

  • ”Vad” vänder sig till hjärnbarken som styr vårt rationella tänkande, vår analyserande förmåga och vårt språk, främst utifrån fakta och information.
  • ”Hur” och ”varför” vänder sig till vårt limbiska system, även kallad känslohjärnan. Den styr våra känslor, t ex tillit och lojalitet, och den påverkar våra beteenden och vårt beslutsfattande. Ofta fristående från fakta och information.

Många framgångsrika organisationer, företag och personer lyckas uträtta storverk utan större ekonomiska resurser, utan de mest kompetenta medarbetarna och trots väldigt tuffa yttre förutsättningar. I nästan samtliga fall därför att de hela tiden är hängivna och fokuserade på den övergripande visionen och idén. Med hjälp av den ser och fångar de upp möjligheter som andra inte ser, och attraherar och inspirerar en mängd människor och efterföljare.


/ Greger Hjelm, organisationskonsult Rörelse & Utveckling

 

Ladda ner artikeln som pdf-dokument.

Upphovsrätt hävdas. Artikeln får endast mångfaldigas efter författarens medgivande, och med angivande av källan.

 
Greger Hjelm